Jag undrar hur det är, att bo tillsammans med någon. Någon man är ihop med, vill säga. Hur tar man det beslutet? När gör man det? Vad skulle bli annorlunda? Ibland, ibland ganska ofta, kan jag tycka tanken låter så himla lockande. Tanken att någon väntar på hem när man kommer hem, eller att någon annan kryper ner under täcket när man är halvvägs till sömnen. Att dela något sådant med någon. Och att få träffa personen i fråga så mycket. Samtidigt... skulle inte hushållssysslor, räkningar och liknande ta bort själva spänningen? Göra allting mer till en vardag, mindre unikt. Skulle inte det tära på förhållandet? Eller kommer man så småningom till en punkt där man klarar det utan större svårigheter?
Eller är det därför så många gör slut ganska tidigt, att de går för fort fram på den här punkten?
Många frågor och få svar. En vanlig dag i mitt huvud.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar